anduin

Vita amaryllis och fördomar

Oj det var ärligt...

Hjärnan är ju konstruerad för att sortera intryck i kategorier, vilket oftast är väldigt behändigt. Men samtidigt som det gör världen gripbar så gör det också världen en smula mindre än den skulle kunna vara.



Jag gissar att jag har fördomar och föreställningar om det mesta. Dataspels... "entusiaster" till exempel ingår i en grupp som jag ofta dömer på förhand.



Och helyllefamiljer med oklanderligt tighta band mellan familjemedlemmarna. Dem har jag ofta fördomar om. Hepp.

För tydlighets skull vill jag säga att jag inte kopplar fördom till någon typ av "förakt". Det är så lätt att det misstolkas. :)

Jag delar nog fördomar med Linnéa tror jag. Jag har föreställningar/fördomar om präktiga helsvenska familjer med täta familj- och släktband och överhuvudtaget mot folk som har hus, bil och barn.



Och så vet jag inte om det är en fördom, men jag har någon sorts bekymmer med min bild av folk som gått direkt från grundskola-gymnasium-utbildning-utbildningsrelevant arbete utan minsta lilla utflykt eller frispel.

Petrus, då har du problem med mig. Jag har frispelat innanför ramen.



Fast för mig var ju att ta mig innanför ramen ett normbrott så jag har varit utsatt för viss friktion ändå.

Röda amaryllisar?! Hjälp! Jag kommer även ihåg den gång du uttalade dig om folk som köpte billigt toapapper och jag, med skammens rodnad på mina kinder, fick erkänna att det gör jag. :-)



Själv har jag fördomar mot symmetri. Och brukshundsfolk i kamouflagekläder. Samt - kom jag just att tänka på - folk som kan lägga ut texten i det oändliga om olika whiskysorters rökighet och förträfflighet, där förträffligheten tycks vara kopplad till destilleriets avlägsna och svårtåtkomliga läge samt dess lilla men exklusiva produktion.

Shit, jag hamnar nog under flera av dina fördomsgrupper... ;)



Jag har säkert många fördomar jag med, men kan inte riktigt komma på nån nu, återkommer med det. ;)

Jag uppskattar att de där "problemen"/fördomarna sammanlagt gäller åtminstone 80% av dem jag träffar. Vilket talar mot att de finns i verkligheten. Problemen, alltså. Det är mer en bild. Individerna man träffar som iofs stämmer in på "fördomsspecifikationen" har ju vanligen något/några drag som gör att man med lätthet överser. (Lite som rasister som ändå råkar gilla de få svarta/bruna människor de råkar känna.)



Själv har jag förfallit till att köpa en röd standardamaryllis. o:

Shit, finns det fler Linnéor som skriver i den här bloggen? Blev alldeles perplex när jag såg ett svar skrivet i "mitt" namn, som inte jag hade skrivit.



Nej, just ja. Jag har inte ensamrätt på mitt namn.



;)

Linnéa L: det var nog jag som skrev fel.



Om jag undermedvetet önskar att jag vore du eller om jag helt enkelt tänkte Till Linnéa, när jag skrev, är ju en öppen fråga. :)

Kom på en fördom som inkluderar många egentligen. Jag har väldigt svårt att förstå folk som är beroende (typ rökare, knarkare, alkisar m.m.) Jag VET ju att t.ex. alkoholism är en sjukdom men det hjälper inte. Inte heller hjälper det att jag själv är sockerberoende ända ut i fingerspetsarna och försöker bli av med det och ser hur svårt det är...

Jag har fördomar om män som 24/7 springer omkring i grönkläder. Min hjärna sorterar dem omedelbart i facket "jakttöntar som vill att vi ska tro att de jagar mer än de egentligen gör".



Detta har visat sig överensstämma med sanningen i 100 % av de undersökta fallen. Närmsta fallstudien skedde härhemma...

Vad roligt att läsa om era förutfattade meningar. Hoppas ni inte tror att jag dömer er nu för att ni har röda amarylllisar! :D



Ibland blir jag så fnissig när jag tänker på hur snabbt jag kommer till helt felaktiga konklusioner, eller hur jag ens kommer PÅ dem?! Som när jag uppenbarligen uttalat mig om billigt toapapper? Vilket vi numera köper i vår familj, eftersom det är smålänningen som handlar allt.

Malin, det är lite samma som min fördom om människor som springer omkring i Fjällräven. Även i mitt fall har de visat sig överensstämma med sanningen i minst 100% av de undersökta fallen. Empiriskt sett talar smålänningen här hemma sitt tydliga språk.



(Fjällrävenbyxbärare har gärna samma tröjor i 10 år, har äckliga fötter efter alla år i kängor, och samlar in skalbaggar även på motionsrundor).

Men hallå Anna-Karin, kör inte du med Fjällrävenryggsäck... fniss

Emily> bara en gång om året... På falsterbo horse show! Det är en relikt från tiden jag läste biologi. Man ville ju gärna passa in!

Haha, liksom Emily faller jag nog under minst två av dina fördomar (ÄLSKAR Queen och även om jag helt ärligt inte vet exakt vad en Amaryllis är (känner igen maskrosor, vitsippor, tulpaner, rosor och orkidéer, på sin höjd rodnar) så har jag säkert köpt någon sådan inför jul någon gång. :-D



Själv har jag fördomar om den klick av studenter som jag kallar för kulturkvinnorna, som alla har bredbågade glasögon, fult hår och hiskeliga kläder. Samt talar med lite snipt mun och gärna predikar Kärlek och Solidaritet... Jag vet inte vad jag sett för skräckfilm där sådana var onda men min hjärna förpassar dem genast till varulvsfacket. ;-)



Sedan har jag fördomar om de flesta som pratar stockholmska. Kommer kanske med bröstmjölken i Göteborg? skrattar

Queen? Fördomar om Queen-lyssnare?! gah vågar jag erkänna? Kan vi fortsätta vara vänner ändå?! ;-) Pink Floyd då, är det OK?



Nä, men så är det ju - man (eller jag också i alla fall) "fackar" gärna in folk i bilder man skaffat sig. Gissa vilka fördomar jag har om "80-talister" (de vill helst att de stekta sparvarna ska flyga rakt in i käften samtidigt som de tror att de kan allt bäst), eller "90-talisiter" (som tror att världen kretsar kring just bara dem, och börjar varje medning med "jag" eller "mig") - och samtidigt så är många, många av mina vänner 80-tals- och 90-talsmänniskor som så totalt motsäger mina fördomar :-)



Fördomar är nog bland det mest mänskliga drag en människa kan ha. En kompis har en son som i tidigare tonår började lufta en del rent osympatiska drag med sympatier åt hakkorshållet. När hans mamma konfronterade honom med det och frågade om han verkligen tyckte att hans kompisar "Samira" och "Abdullah" (ja, de hette väl något annat, men de var invandrare i andra generation) skulle sparkas ut från landet så stirrade han storögt på henne och undrade: "Är du inte klok, det var väl inte DOM jag menade!" och inte kunde han sätta fingret på vad han menade heller. Mest tyckte han bara att det var fräckt med rakat huvud och marschkängor...