I lördags hade vi Falsterbopaus och jag hade bokat en lektion på morgonen. Inte världens bästa uppladdning, Ralph var rätt nyskodd och öm i fötterna och på gränsen till halt, men jag ville testa ändå. Han markerade inte i skritt och i värsta fall fick det väl bli skritt hela lektionen, även om det inte är så kul för "publiken". Han hade gått utan sko på vänster fram i en vecka och sista veckan innan hovis kom drog han av en efter en. I torsdags skulle han skos, när jag plockade in honom hade han kvar en sko... Så jag hoppades att det var det som gjorde att han markerade i vänster varv i traven...
Lektionen gick ut på att stoppa vikt bak och få ut halsen. Ja, det har jag övat på i många år, men det är alltid bra att få repetition förstås! När jag koncentrerat mig på det ett bra tag, börja forma för inner och få upp honom på ytter tygel. Fokusera på min egen insida och få "stoppningen i hästen" att börja fylla upp på ytter tygel. Det var ganska svårt faktiskt. Regnade gjorde det, ridbyxorna känns trånga, och kondisen är ju under all kritik. Usch, vad tråkigt det är att flåsa bara man tar på sig ett par strumpor.
Sen försökte jag göra samma arbete i trav. Började i höger varv, ingen markering öht. Bak med vikten, ut med halsen, forma för inner. Inte lätt alls, om jag ska vara ärlig, men jag bet ihop. Och Ralph var faktiskt väldigt duktig.
Över i vänster varv, precis när jag bytte tyckte jag han markerade, men Lisette hojtade "bak med vikten", och jag försökte placera hans vikt mer bakåt och då försvann markeringen. Skithäftigt hur man faktiskt kan rida sin häst sjukgymnastiskt. Givetvis hade jag ALDRIG fortsatt om det inte kännts bra. Lisette informerades också och jag bad henne hålla sitt argusöga på rörelsestörningar. Jag upplevde det som svårare i vänster varv, vilket kändes märkligt för mig, eftersom höger varv är det jag brukar ha svårast för. När vi kände oss nöjda avslutade vi och min snälla publik (en av dem) skrittade Ralph för hand medan jag bokade ny lektion. Lisette tyckte det var dags att rida två gånger om dagen, ett lösgörande pass på morgonen och ett dressyrpass på eftermiddagen. Det LÄT ju väldigt kul, men det är ju knappt praktiskt genomförbart, även om man har semester!
Lite bilder (klickbara)
Såhär galet blir det när LIsette sa det där om att jag borde rida två ggr om dagen - då blev jag så peppad att jag omedvetet spände till sitsen och Ralph reagerade omedelbart:
