Ja, inte vet jag vad det är, men Ralph känns otroligt ridbar?! Är det en kombo av att han går ute dygnet om och är lite tröttare samt det lösgörande arbetet jag ägnat mig åt? Det känns som om 14 poletter trillat ner hos honom. Det känns liksom "lätt"?! Jag njuter så länge det går, och försöker vara glad åt det - inte höja kraven alltför snabbt, utan vila i "framgången". (Det syns säkert inte, men det känns inne i hans kropp på något sätt)
Jag har bara ridit på bana på sistone, vågar inte riktigt rida ut. Pinsamt nog. I morgon bitti får han en promenad i snöre åtminstone. Jag hoppas han inte lider, den stackaren. Men han går i stor hage dygnet om med 2 "polare", så jag tror inte det går någon större nöd på honom. Jag orkar inte rida så länge i stöten heller, flåsar som en gammal gubbe som rökt i 50 år.
Hade lektion i torsdags, men efter 20 minuter ÖSTE regnet ner, så vi fick avbryta. Blev teorilektion i stallet istället med bas i Ralphs exteriörs för- och nackdelar. Det var otroligt spännande att höra Lisettes åsikter om honom. Jag vet att det är skryt, men det struntar jag i - för hon tyckte att han började ha en väldigt fin outline och att hon trodde att han skulle hålla för svår klass. Givetvis pratade vi inte om MIN begränsning ;), för jag fattar att jag inte kan ta honom dit, men det var roligt att höra att hon trodde att förutsättningarna fanns. Hon var nöjd med hans muskulering också (heter det så?) och berömde den jämna musklingen över rumpa och rygg. Frågade om hans största fördel - vilket hon ansåg var hans förmåga till samling och hans rörelsebegåvning. Den största nackdelen som hon såg det var att Gud glömde ge Ralph en naturlig balans. Hans högställdhet med lång hals har också gjort att jag fått jobba lite extra med styrkan i hans rumpa (så att han ska orka bära den långa hävarmen med rumpan), men att vi börjat komma dit nu.
Idag har en kompis suttit lite på honom, jag hoppas att hon ska kunna rycka in vid behov under hösten, som komplement till min medryttare (och man vet ju aldrig om medryttaren kommer in på utbildning i Umeå!). Det var jättekul att se honom från marken. Jag red först, han kändes mjuk och fin, och han såg lika fin ut under kompisen. HOn tyckte han var kul att rida, och hon ska komma ut fler ggr och testa. Håller tummen!
