anduin

Jag är fortfarande nere och känner mig oduglig som ryttare. Red ett kort pass i ridhus igår, men Ralph kändes stampig och "låg på" (för att vara han alltså) och jag fick inte honom att lugna sig och komma till balans. Övade baslydnad istället med skitt/halt och trav/halt. Det såg så enkelt ut när Jan Brink gjorde det på First Wish på dvd:n jag fick härom dagen. Men det är minsann inte så lätt att göra balanserade halter från trav när man heter Anna-Karin.

Nåja, jag kikade på två lisettelektioner efter mitt eget ridpass. Först red AKO Carbin, och de fick en kandarlektion. Otroligt roligt att se. Och nyttigt. Jag är också sugen på att testa kandar, även om jag vet att Ralph egentligen inte är grundskolad färdig. Lisette tycker kanske inte att Carbin är riktigt där heller, men samtidigt menar hon på att man får ut andra effekter av ett kandar och det kan vara stärkande för hästen att känna på. Och nyttigt för ryttaren också. Det såg verkligen fräckt ut när Lisette fick AKO att förstå hur lite hon ska göra för att få bäst effekt i hästen. Om man inte hört instruktionerna hade det sett ut som om AKO satt helt stilla bara och hästen ökade och minskade volten helt av sig själv. Nacken kom fram jättefint också.

Men det som fick mig att skriva rubriken var lektionen efter. En tjej i stallet som inte tränat för Lisette förut, men haft häst i hela sitt liv, ville testa på. Lisette är restriktiv med nya elever (ja, hon är lite snobbig kanske?) eftersom hon har erfarenheten att många elever inte vill investera i sin egen sits och kunskap, och då tycker hon det känns bortkastat. De flesta är trots allt intresserade av en quick fix. Och det är inte Lisette så intresserad av. Men nåja, hon tog sig an E-L och hästen Finesse igår. Under framskrittningen berättade Lisette vad hon såg i hästen. Och det var inte lite. Bl a att höger fram var stummare i sin fjädringsfas än vänster fram, att höger fram gick ut från hästen, och att rörelsen i hästkroppen tydde på att något var fel. Jag har ridit Finesse och känt hur sned hon är, så jag förstod "ungefär" vad Lisette menade. Lisette kände på sadelns anläggningsyta och genast fick jag och AKO i uppdrag att hitta en riser-pad. Som tur är har vi pryltokiga ryttare i vårt stall, så vi hittade en. E-L fick i uppdrag att genast stoppa om sadeln eftersom den tryckte och gjorde att Finesse var tvungen att skruva manken, vilket en häst ska göra i galoppslutorna och -piruetten, men inte annars.

På med padden och genast började Finesse se bättre ut. Jag fattar inte vilket öga Lisette har. Det är helt osannolikt.

Sen började hon ge E-L instruktioner. E-L rider som en högst "normal" ryttare med allt vad det innebär, och efter en halvtimme hade Lisette fått henne att förbättras typ 20 gånger. Helt otroligt. Hon fick bl a tipset om att hon satt efter sin hästs balans - så fram på tyngdpunkten - och att hon rörde sig på tok för mkt i sadeln. Hon fick känna med ena handen hur mycket bakvalvet rörde sig på sadeln och sen fick hon instruktionen röra sig precis som sadeln. Inte mer. Vilken förbättring! Både hos ryttare och häst. Finesse gick från stampig och nästan halt (!) till mjuk och flytande rörelser. Innan lektionen hade Lisette konstaterat hur brett Finesse hade mellan frambenen. (Hon ser ut som en unghäst, sina 19 år till trots). En knytnäve och två fingrar. Efter lektionen hade Finesse 2 knytnävar mellan frambenen. Jag visste att Lisette visade E-L detta för att visa att man KAN mäta ridning, bara man vet hur.

Det var så himla läckert att se. Och ja, jag är frälst i henne. Det finns ingen annan som hon. Hon är ett snille på biomekanik helt enkelt.