anduin -

En planerares baksida

Jag är en planerare. Jag tidsoptimerar, detaljplanerar och vardagen är full av pusselbitar som jag lagt ut nogsamt. Det är bra på många sätt. Men det har sin baksida också.

När saker och ting inte blir som jag planerat blir jag i stort sett deprimerad. Arg, ledsen, hängig och uppgiven. Och det är ju sällan det är "viktiga" saker att hänga läpp för. Idag hade jag bokat tid med tränaren, bokat ridhus för longering (vilket inte ses med så blida ögon alltid av de som rider förstås!) och bokat upp Marina som hjälp för ditledning och longering av Ernie. Jag ska ju inte använda magmusklerna allt för mkt på ytterligare 4 v, och då vill jag inte hantera häst allt för mkt från marken. Givetvis behövde tränaren ställa in. Och jag känner nästan tårarna bränna bakom ögonlocken, mesig som jag är. Jag hade sett fram mot det så mkt och nu med Ellen och snittet kräver allt lite extra planering, som involverar en hel mängd andra - Andreas som inte kan jobba på någon timme för att jag behöver gå iväg utan Ellen, Marina som hästförare och -skötare, ridhusägaren osv osv.

Men nu löser det sig rätt bra ändå, tack vare att Marina håller huvudet kallt. Vi går till ridhuset i alla fall och longerar Björne. Sen är planen att Marina börjar rida honom så smått nästa vecka och sen kommer jag förhoppningsvis upp själv i sadeln om en månad. Jag längtar. Mycket.

2010-01-22 @ 11:31:02 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Kristin

Jag känner igen mig! Trots att jag på intet vis är långsint och snabbt kan planera om så kan just den där "mesigheten" leta sig fram, då när tårarna bränner bakom ögonlocken för något banalt. Särskilt när det berör flera personer och särskilt när man så väl behöver den där roliga stunden - man har liksom väntat på att den där energikicken skulle komma vid just den där tidpunkten och så gör den inte det...

Nu hoppas jag att du och Marina kan njuta av Ernie på lina, utan din tränare för hn vet ju inte vad hn gått miste om. Ernie har potential och är en härlig häst i största allmänhet!

2010-01-22 @ 11:49:02

Postat av: Malin

Så kan jag också bli, när det är något jag sett fram emot supermycket. Det är väl kanske ett mått på hur mycket jag värdesätter något? Skit också, men kul att det ändå blev något!

2010-01-22 @ 12:36:43

Postat av: Ylva

Uj, ja, jag förstår dig absolut - och i synnerhet som det varit så "avhästat" för dig ett tag så kan ju besvikelsen kännas så oerhört mycket större...

Men det låter ju positivt i alla fall att det blir igångridning med Marina framåt nästa vecka i alla fall.

Kram /Ylva

2010-01-22 @ 14:08:22
URL: http://mostermane.blogspot.com/

Postat av: Emily

Ja vad trist... Speciellt när man måste trixa för att få ihop det o så blir det inte av... Men bra att ni tar honom ändå :)Ska bli spännande med ridrapporter senare <3

2010-01-22 @ 14:24:07

Postat av: Cattis

Här är en till som blir alldeles uppgiven och dessutom irriterad när det inte flyter som jag tänkt mig. Oftast kan jag mota bort de flesta såna känslor med hjälp av förnufter, men en liten del ganger ändå i besvikelsens tecken.

Kram

carmenzita

2010-01-22 @ 14:25:20
URL: http://cattis.bergsrf.se

Postat av: Jenny

Tack för trevlig pratstund! Jag återkommer när nya frågor dykt upp, om jag får?!

Jag är åxå planeringsmänniska och kan känna mig skitsur när tränaren ställer in (oavsett anledning), men det går över ganska snart. Men lite besviken är man ju, särskilt om man fått pussla med bokat ridhus, bokat ryttare osv.

2010-01-22 @ 18:23:52

Trackback