anduin -

Så lite det behövs...

... några förflugna ord. Filmmusiken till Veronikas dubbelliv. Ett vackert konståkningsprogram och sen läsning av vad Mulekompisarna planerar för avskedshälsning på Kickis krans. Och tårarna trillar.

Ser på Ellenbebis i min famn, hon är så vacker. Jag har så svårt att förstå att ett liv bara kan släckas när jag ser in i hennes stora ögon.

På fredag säger vi farväl till Kicki i Hovshaga kapell i Växjö. Och jag vill inte. Jag vill inte säga hejdå. Jag var inte färdig.

Var du verkligen färdig, Kicki?

2010-01-23 @ 08:56:35 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: irene

Ville bara skicka en kram - och ett tack för det fina kortet på Ellenbebis och Råttan!

2010-01-23 @ 12:04:56
URL: http://vastgotaspetsochtradgard.blogspot.com/

Postat av: Emily

Nej jag tror inte Kicki var färdig... Ingen som försvinner vid den åldern bör vara det... :(

Sorgen måste få ta sin tid för att man sen ska kunna se tillbaka på personen i fråga med glädje och ljusa minnen.. Den tiden kommer- jag lovar-även om den känns långt borta nu...

KRAM

2010-01-23 @ 18:35:07

Postat av: Annica

Blir man någonsin färdig?

Min son åkte iväg för att sova hos en kompis som bor i Stockholms skärgård. Vad är inte mer spännande för två grabbar i 13 års åldern än isar?

Jag fick honom att lova, att inte gå ut på isen oavsett, det är TOTALFÖRBUD sa jag.

Och han tittade på mig, så där pillemariskt och sa -Men mamma, TROR du verkligen att jag skulle göra det?

Mitt barn, hur ska jag någonsin kunna släppa?

Begravning, det är så definitivt, innan den kan man i alla fall blunda och önska att allt inte händer. Jag köpte rislampor. De är otroligt stämningsfullt att se dem flyga iväg med sorg och nya förhoppningar. Vi tänkte skicka iväg en på kvällen efter begravningen och jag har köpt en till dig om du vill ha, ifall vi inte kan göra det tillsammans.

kramar

2010-01-23 @ 18:58:27

Postat av: A-K

Annica, tusen tack. Jag vill gärna ha en rislampa. Förstår din oro för att sonen skulle gå ut på isen. Livet kan förändras på en sekund, något man verkligen inser när någon i ens närhet inte finns mer.

Tack för era ord, jag vet också att det kommer att lätta, men ibland slår sorgen till som en slägga. Döden är så definitiv. Aldrig mer kommer hon att ringa. Inga fler sms. Det känns tungt och jag saknar henne. Samtidigt är det skönt att kunna koncentrera sig på Ernie, det lättar det hela lite.

2010-01-23 @ 19:43:19
URL: http://anduin.blogg.se/

Postat av: Kristin

Din egen kommentar här i din blogg kunde varit min...för jag känner likadant. För mig värmer det att veta att Ernie är hos dig :-) och att Mercy springer runt här hemma i hagen, GLAD :-)

kramar om

2010-01-24 @ 14:50:56

Postat av: Eleonor

Ja döden är verkligen förskräckligt definitiv. Så orättvist definitiv på något sätt, och så läskigt påminnande om att vi är så sårbara. Att livet är så skört.

Jag tror inte heller att Kicki var färdig, vill inte tro det.

Kom ihåg att du inte är ensam, och alltid kan höra av dig, när som helst. Om vad som helst.

2010-01-26 @ 00:04:03

Trackback