Sorg
Samtidigt som jag sitter och funderar över Ikea-inlägg, över att Andreas ska börja jobba och jag bli "själv" med Ellen, släcks en väns liv.
Jag känner mig så otillräcklig, så tanklös och så chockad. Det var en vecka sedan hon och jag pratade i telefon och det gör så ont att jag inte ringde oftare. Nu är det för sent.
Kicki, jag kan inte förstå att du är borta. Jag hoppas att dina sista timmar inte var ångestfyllda, att du kände din sambos armar om dig som en tröst. Jag hoppas att det inte var smärtsamt och skräckfyllt. Jag hoppas att du har frid nu, var du än är. Jag bara önskar att det var här på jorden hos oss.
Du ska inte vara orolig, Kicki, vi på Mulen hjälps åt att fixa det bästa för dina hästar, om din sambo behöver det.
Till minne av Kicki, som gick bort i helgen.
Jag kommer alltid att minnas dig.
Kommentarer
Postat av: puppan
Det är verkligen ofattbart :( . Kramar
Postat av: Eleonor
Mina största kramar mitt i chocken.
Det är så otroligt sorgligt alltihop.
:*(
Postat av: Sara
Postat av: Sara
Det är ofattbart när någon rycks bort sådär plötsligt. STOR kram till dig!
Trackback
