anduin

Worth waiting for

Nu har jag druckit två glas champagne. Jag firar min första sadelsittning sen september, då jag gravid i femte månaden trillade av Ralph och fick åka ambulans (eller balambalans som jag trodde det hette när jag var liten)... Tack vare Marina blev det möjligt, eftersom hon för det första longerade Ernie (som faktiskt såg lite pillemarisk ut) och sen red honom i ridhuset på granngården. När Ernie busat av sig lite med henne och hon bara coolt sa "NEJ" åt honom gång på gång, började han så smått komma igång. Det syns att han är lite oriden och "ur form", för han står emot en del - det sitter väl lite stoppar i kroppen antar jag.

På slutet när Marina red kom han igång ordentligt och började visa RIKTIGT trevlig trav. Innan dess hade han faktiskt busat i ett hörn med henne så jag tänkte "nej, jag sitter nog inte upp idag".... Men jag hade ju tagit på mig ridbyxor och putsat stövlarna. Så då spottar man inte i glaset.

Marina ledde runt mig i säkert tio minuter långsam skritt och det var roligt. Roligt, roligt, roligt. Om än ringrostigt. Ernie kändes väldigt olik Ralph. Ralph känns som att sätta sig i en uppförsbacke och man har liksom inte stor "sittyta" eftersom han är så kort. Ernie kändes nästan lågställd (vilket han inte är, men han är ju mer "normal" än Ralph) och lång. Dessutom var vänsterbogen hans tyngre bog (för mig åtminstone), och Ralph har sin högerbog. Jag försökte inte korrigera så jättemycket, för jag har ju ingen ridkoordination längre, men det är svårt att låta bli. Sen upptäckte jag en annan charmig sak. Ernie tar inte skänkeln. Överhuvudtaget. Jag antar att det är en kombo av att jag inte gör som Kicki, att han är oriden och att han faktiskt kan vara "mentalt trött". Jag var i med skänkeln så pass att om jag varit i lika mkt på Ralph hade jag inte åkt ambulans, jag hade behövt bli uppskrapad från taket... Men det kommer givetvis att lösa sig! Vi behöver lära känna varandra, och jag behöver "skola" honom lite efter mig. I mitten av februari kommer tränaren och kikar på honom, ska bli jätteintressant att höra vad hon tycker!

Lite bildbevis på hur ringrostig jag är:

Åh detta har jag väntat på!!! Vad roligt!! :D

hur känns det såhär efteråt då? I snitt o så menar jag? KRAM

Du ser koncentrerad ut, och lycklig:)

Åhhh! Sällan har man sett en vuxen person som leds runt se så glad ut!



Men skänkelhjälperna, vad säger Marina? Är det likadant för henne?



Här blir det annars till att finslipa säteshjälperna, minsann! Eller är det redan så att dina hjälper är så förfinade att Ernie inte hann märka dem när det var så mycket nytt att tänka på?



En del hästar glömmer att lyssna på ryttaren när någon samtidigt hanterar dem från marken, och Ernie är ju väldigt mycket mer hanterad och promenerad från marken än han är riden. Det kanske är det? (Ja, jag bara spånar, känner att jag gärna vill hjälpa till att hitta nycklarna till Ernie om jag kan, för han lär ju inte förklara själv på förhand, tyvärr.)

Petrus> han var helt avstängd för Marina också. Jag har ju suttit på honom en gång i somras och då upplevde jag inte detta problemet. Jag och Marina tog till storskänklarna, och inget - jag menar verkligen inget- hände. Jag känner mig lite villrådig, har aldrig känt något liknande faktiskt. Och då har jag ändå gått på ridskola, ridit i stort sett oriden ardenner och andra märkliga djur... Jag tror att det blivit "för mycket" för honom, kanske? Annars är det bara att lära om skänkelns inverkan. Kicki kan ju ha varit mycket mer subtil än jag också förstås, men å andra sidan - jag är i stort sett aldrig i med hälen på Ralph så jag känner mig inte som en "skänklare" direkt?

Kul, kul KUL!!! Att du är uppe på Erniebjörnen :-)

Har tyvärr ingen lösning på skänkelproblemet, jag har ju inte sett Kicki rida Ernie men när hon red Twilight tyckte jag att hon använde en hel del skänkel... Tror det löser sig med tiden, bara ni får rätt verktyg och Ernie får landa lite till kanske. Flytten och nya människor kanske har påverkat honom mer än vad vi tror och ser?

Roligt att han bjöd på lite RIKTIG trav också :D

Jag tror att det är ganska vanligt att man får "skola om" hästen efter sig själv, även om det är en proffspålle man skulle sitta på. Som jag har förstått det så är Ernie befäst med att ha ryttare på ryggen - även om han väl tappat Kicki några gånger? Alltså skulle jag "bara" börja lära in skänkel- och säteshjälper från grunden på mitt sätt, så som jag vill rida hästen. Enklare sagt än gjort ;-) Skoj i alla fall att du är uppe på en hästrygg igen!

Det är underbart härligt att se ditt stora leende på bilderna när Marina leder omkring på dig & Erniebjörn! GRATTIS - det måste ha känts helrätt att fira det med skumpa! :-)

Ser härligt ut! Kanske är Ernie lite som min: blir inte pigg och sprättig av att vila utan Avstängd. Med Jättestort A.

Har han väl kopplat bort skänkeln skulle jag nog kunna sparka hål på honom (eller iaf sparka av ett revben eller två) - det är liksom ingen hemma... Blir som en mental blockering på något sätt, och är fruktansvärt frustrerande när man sitter på. Nu är ju du betydligt mer subtil i din hjälpgivning än jag är dessutom, för när jag menar "tar inte skänkeln" så innebär det verkligen "tar inte skänkeln" - alltså: händer ingenting. Går inte att fatta galopp, går knappt att komma igång i skritt från halt osv.



Tror säkert att han kan vara mentalt "trött" - vissa hästar går ju in i sig själva då och blir nästan kusligt introverta. Kanske är Ernie sådan?



KUL ser du ut att tycka att det är iaf, och inte sjutton ser du ringrostig ut? Heja heja!

Jag tror att du ska ta Ernies utbildningsnivå med en nypa salt, den informationen du har fått genom mulen kanske inte stämmer helt med verkligheten. Jag skulle uppskatta att Ernie är riden ca 3 månader totalt. Jag hoppas verkligen att det går bra för er i framtiden, det är både du, Ernie och även Kicki värda.

åh vad jag missar mycket. Dumma skola. Vilka underbara bilder, så nice att se dig däruppe igen! Ska bli jättekul att fortsätta följa din och Ernies utveckling! :)