Kittelclinic

Igår kväll var jag med några kompisar på Patrik Kittels clinic på Flyinge. Det var jättetrevligt, frånsett att Mollis levde rövare som aldrig förr i magen. Antingen gillade hon Patrik väldigt mycket, eller så avskydde hon hans dialekt? :D

Han började med att prata om unghästutbildning medan Birgitta Kjellin red en fantastisk svart 4-årig och Mia von Essen red en brun 4-åring (som såg halt ut på vänster fram? Men det kan den inte ha varit för den hade gått breeders?).

Han gav inte ryttarna några instruktioner utan pratade om vad han tyckte var viktigt med unghästar - att man varierade formen hela tiden, att man gav dem pauser, att man jobbade dem i båda varven lika mycket, att man inte fastnade i att nöta det hästen var bra på och att vara noggrann med omväxlande arbete. Han erkände senare under kvällen att han själv föredrog att ta emot 6åringar, för han ville "lite för mkt" och hade en tendens att gå för snabbt fram med unghästar. Det var ett tema han återkom till: "erkänn dina svagheter och jobba med dem, eller köp hästar som passar ihop med din mentalitet/dina förutsättningar".

Han poängterade att det viktigaste var att få hästarna att slappna av, att hela tiden kunna växla mellan spänst och avslappning. 4åringarna som var inne, var ju hur coola som helst. Birgitta Kjellins häst hade en otrolig skritt, det såg ut att röra sig lika mkt i den sadeln i skritten som det gör i en normal galopp!

Uppsutten själv
Därefter red han själv en av Mia von Essens 7åringar, en häst e Briar-Gribaldi. "En häst med lång mage" som Patrik sa. Det stämde. Verkligen inte min kopp av te, men Patrik ville visa hur man jobbar med hästar som inte är "världshästar" - eftersom det är oftast är världshästar vi får se proffsen rida. Patrik berättade hur han gärna inleder med "ponnytrav", en långsam trav som inte ser mkt ut för världen, men som får hästen i balans och att slappna av. Han red i ganska låg form i uppvärmningen. Sen galopperade han den i ganska låg form också. Han berättade att han lär alla sina hästar att minska tempot på Whoa och att göra halt på Ptrrr. Han hade ridit den här briarhästen dagen innan också, och den hade redan greppat hans instruktioner.

Han berättade också att han vill att hästen ska gå för ett tryck med skänkel, och detta kompromissar han inte med. Han var inte i med skänklarna alls om han inte ville något. De snuddade bara hästens sidor ytterst sporadiskt.

Efter uppvärmningen berättade han att han brukade sätta sig ner och jobba lite mer.
"Alla mina tränare har sagt att jag aldrig kommer att sitta bra, och det gör jag inte. Det är en av mina svagheter. Anky har sina, Isabell har sina och jag har mina. Men det som gör skillnaden mellan en bra och dålig ryttare är att den bra ryttaren inser vad den inte kan".

Han skiftade tempo väldigt mkt hela tiden och hästen var verkligen "på". Han gjorde långsamma slutor, snabba slutor ("det ser för jävligt ut, men det är jag som bestämt!"), bad om mer kadens, mer samling osv. Hästen såg väldigt tillfreds ut.

Sen fick han sitta upp på en grand prixhäst tillhörande Mia von Essen. En het fux som gärna ville trampa hela tiden. Där lät han den trampa lite då och då, fastän han sa att om han inte deltagit i clinic hade han lagt en timme på att få den att slappna av. Mia deltog i träningen med Hubertus Schmidt härom veckan med denna hästen (tror det var den - en fux som går grand prix - hur många kan hon ha?) och Hubertus tillät den INTE att piaffa förrän den var helt avspänd. Så där var det lite olika inställning.

Han red den i något som kanske skulle kunna gå som HF-form emellanåt, men hästen såg inte det minsta missnöjd ut.

jag och mina kompisar diskuterade att något man såg rätt tydligt var hur mkt Patrik böjde hästarna inåt hela tiden. Och faktiskt gled han utåt rätt kraftigt själv på båda hästarna han red, speciellt i höger varv. Bara en reflexion.

Kvällen avslutades med frågestund och ingen frågade något om filmerna som väckt sådant rabalder.

Varberg, here I come
I morgon åker jag till Varberg för att träffa Emily. Och Ralph förstås. Jag är livrädd att Emilys tränare, Inga-May, ska undra vad det är för ett ök Emily fått på halsen... Emily ska träna lör em nämligen... Håll tummarna för att det går bra. Det ÄR ju känsligt med den egna hästen trots allt.

Kommentarer
Postat av: Marina

Åh vad spännande att läsa om PK-clinicen!!! Tack!! Själv åt jag födelsedagsmiddag på Trio i Malmö - rätt ok det med :).



Nu ser jag med spänning fram emot rapport från Ralphs IM-träning!!!!!! jättenyfiken

2009-11-08 @ 19:55:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0