We have left the building

Jag har tröttnat på detta publiceringsverktyget och flyttar därför till denna adress.

ET phone home

Igår knackade "min" ET Ralphen. Jag beskrev honom först och främst hur han känts under mig och vad jag fått öva på under lektionen. ET:n började känna igenom Ralph, och han hade lika bra kunnat vara död. INGEN reaktion. Inget. Avstängt. Inga reflexer whatsoever. Har aldrig sett honom så, han brukar vara känslig och "snabb i nervsystemet". ET:n kommenterade också detta, att han inte ens reagerade på "smärta". Hon kunde inte ens känna 7e halskotan, så mycket hade han dragit in den mellan bogbladen. Och Ralph är en häst med ganska lång och vacker hals i vanliga fall. Tycker hans opartiska matte.
ET:s teori är att han gjort en vurpa, rätt rejäl, och troligen för ett tag sen - eller halkat ut med höger fram. Eftersom han var så avstängd, tyder det på att han varit så här ett bra tag och stängt av alla impulser för att spara sig smärtupplevelser. Höger bogblad hade han limmat fast inne i kroppen.
Efter 1,5 timmes jobb började han likna en häst igen, bogbladet började lossna, och halsen (och huvudet!) kom ut. Ralph suckade, gäspade, smackade, blinkade och såg ut att vara i paradiset. Lilla hjärtat! Det är så himla fräckt hur de ändrar sig! Förhållningsorder: skritta noggrant de närmaste dagarna, ET:n trodde inte det behövdes en knackning till eftersom hon tycker jag rider relativt sjukgymnastiskt. (Det är väl en snäll omskrivning för att jag är mesig?).
I morgon ska jag skritta lite på honom, ser fram emot att få känna skillnaden!

Lektionslärdomar - rakt högerben

Red lektion på långfredagen för första gången på Ralph sedan han kom hem. Jag har känt mig lite vilsen i hans sadel, troligen mest för att jag är så "ur träning" och för att mitt arsle är så vansinnigt slött. :o Beskrev för Lis lite vad jag känt - att jag inte rår på höger bogen och att det blir "stoppar" inne i honom, någonstans i framändan. Och att traven känns tudelad när jag sitter på - en takt fram och en takt bak - och att jag inte lyckas synka ihop det.

Hon bad mig skritta några steg och jag hann väl med ca 3 stycken innan hon utbrast "AHA!" och skrattade. Hennes "dom": han vinklar inte ihop högerbogen korrekt vid isättning av höger fram, utan går omkring med ett översträckt högerben hela tiden. Detta gör att han känns låghalt i stort sett, att vänster fram "störtar" ner när det ska sättas i och att högerbogen blir ett lås för hela mekaniken. Hon fnissade och sa att detta skulle göra att mitt högra lår skulle  bli väldigt slimmt och vältränat. Hrm...

För att påverka de muskler som "sträcker" bogen hela tiden, skulle jag liksom "strypa" dem med mitt högra lår och knä. De muskler som är involverade i hans översträckning sitter framför ryttarens lår och knä, och genom att göra en vägg på den sidan med mitt lår sänds impulser till dessa muskler att slappna av. Så det fick jag försöka med. "Inte så STAAAAAARKT!" skrek Lisette. Nähä, som om jag har någon som helst förmåga kvar att moderera... På't igen och skruva ner. Fick börja i vänster varv, något man alltid ska göra när det är högerben som är för "långt". Annars blir det för svårt.

När jag tyckte att jag hittat tekniken fnissade Lisette och sa att han lurade mig genom att samtidigt sänka höger rygghalva så att jag kasade utåt. Så jag fick lägga till att lyfta mitt högra sittben, för att verkligen sitta kvar på vänster. Det tog rätt lång tid, innan jag märkte lite skillnad. Men då började han sänka halsen, slappna av i kroppen och till slut "lossnade" även öronen. Och det började komma Kvalitet. Han började kännas dyr helt enkelt. Friare steg, mer aktivt, mer bärande osv.

Sen över i höger varv. Där fick jag återigen bemöda mig om att inte glida ut, så lyfta vänster sittben. Återigen be högerbogens muskler slappna av och låta högerbogen svikta istället för att vara stum.

Därefter fick jag bassning för att jag inte höll ramen själv med mina tyglar utan att jag var ute och vevade. Fick skapa en ram mha tyglar och lår och så skulle jag känna hur Ralph rörde sig under den ramen. Var han under den, eller bullade det ut en mage, eller åkte ett bakben ut? Det är så LÄTT att börja veva med handen för att försöka "fånga in" hästen igen, men man ska ju göra det med sitsen... Det står i varenda ridlära. ;) I bägge varven fick jag ha koll på ytterbak, så det inte gled ut.

Blev bara skritt på lektionen, men det känns helt ok, jag måste "igenom" detta och få honom att svikta, och jag känner på mig att jag inte riktigt mäktar med det i traven. Än. :)

RSS 2.0