Ellenmammans enkla nöjen

Jag erkänner. Den senaste tiden har jag inte varit rosenkindat lycklig över mammaskapet. Jag har tyckt att dagarna varit jobbiga och jag har varit så trött att jag inte vetat vart jag ska ta vägen. Det är jobbigt att i längden inte få sova mer än 3-4 h i sträck per natt. Både jag och Ellenpappan längtar tills Ellenbebisen börjar sova lite längre pass på nätterna. (För att göra det än mer jävligt är det första passet det bästa på ca 4 h, sen blir de sämre och sämre ju längre natten går. Sista gången sover hon typ 1,5 timme).

Jag har lipat. Jag har varit arg, jag har känt mig trängd och bunden. Ellenpappan var iväg med jobbet 2 dagar förra veckan och jag och Ellenbebisen överlevde vår första natt ensamma hemma. Denna veckan har Ellenpappan jobbat lite längre dagar i fält, vilket gör att jag som är så bortskämd med att han kommer in på lunchen och ger mig lite "avlösning" har långa Ellenpass. Ellen är världens ljuvligaste bebis, men inte utstrålar jag mammalycka 24/7...

Några enkla nöjen som får vardagen som småbarnsförälder mer uthärdlig:
  • Ett underbart ridpass på Sveriges finaste holländska sportponny medan kompis A skakar Ellenvagnen
  • En utflykt till köpcentrat i Lund utan Ellenbebis och Ellenpappan
  • Hitta ETT par byxor på hela J*vla köpcentrat som passar, FASTÄN man är trogen viktväktare
  • Minus 4 kg sedan VV-starten
  • Tjuvlyssnande på köpcentrat: en kvinna avslöjade för sina två arbetskamrater att hon var bisexuell
Ja, så ser min vardag ut.

Kommentarer
Postat av: Emily

Misströsta inte.. Förr eller senare så kommer hon börja sova längre. Jag lovar.

Även om jag själv är väldigt bortskämd med ett sovbarn så kan jag ändå förstå din frustration- jag är helt död om Neo vaknar en (1) gång på en natt...



Massa kramar!!!

2010-03-30 @ 21:15:09
Postat av: Eleono

Plötsligt händer det. För Calle hände det när han började äta gröt på kvällen som 4,5-månaders. Då plötsligt nöjde han sig med 1gång/amning per natt och somnade om omedelbart. Ibland fler uppvak men snabbt i med nappen så somnade han omedelbart och jag med (jag är en sådan som somnar om lätt, vilket är en ynnest).



Nu för tiden sover han hela nätterna, nattmål slutade vi med när jag slutade amma helt. Visst gnyr han då och då i sömnen och letar efter nappen, 0-2 ggr natt, men det är en milsvid skillnad mot tidigare och jag kan nu mer räkna med att sova gott. Fantastiskt!!



Vad roligt att sportponnyn känns så fin!!!



Kram!

2010-03-30 @ 22:10:55
Postat av: Annica

Din värld låter mera händelserik än min. Jag minns den där utarmande tröttheten. Simon vaknade alltid vid tre eller fyra på morgonen, sedan sov han ofta till nio, så det var mellan den tiden jag hann rida och släppa ut hästarna..fast först åkte jag och lämpade av honom hos mamma..Jag var nog trött länge, trodde det var barnet som väckte mig tills jag insåg att det var sambon, och är fortfarande.. Läraktig som jag är har jag numera börjat hotat att skjuta honom om han inte kan ligga stilla om nätterna, alt att jag ska ha eget sovrum.

2010-03-30 @ 22:28:43
Postat av: A-K

Annica> jag skulle så gärna velat ha haft avlösning, så som många har. Men min mamma bor på hem och pappa skulle aldrig klara av att hjälpa oss. Andreas föräldrar bor i Småland... Min syster ställer upp, om vi behöver och vill, men jag vill försöka klara det själv samtidigt. Hade hon bott närmre (det är 5 mil till henne) kanske det varit lättare...



Eleonor> vi hoppas också att introduktionen av mat ska hjälpa Ellen att sova bättre. I natt sov hon 4 h första passet (men vi gick inte o la oss samtidigt som hon somnade kl 20, vilket gjorde att vi inte fick 4 timmar). Sen sov hon 1,5 h åt gången. Hurra.

2010-03-31 @ 10:07:04
URL: http://anduin.blogg.se/
Postat av: A-K

Mly> du kan tro att jag ofta tänker på er och Neo med avundsjuka!

2010-03-31 @ 10:07:31
URL: http://anduin.blogg.se/
Postat av: Petrus

Hur sover ni? Medan jag hade Love i samma rum vaknade jag så fort han pep det minsta lilla i sömnen, och så ammade jag. Och han slutade aldrig att äta på nätterna på det viset. Sen ställde jag spjälsängen i rummet bredvid, och då vaknade jag först när han faktiskt skrek lite (inte bara suckade lite i sömnen), och då visade det sig att han sov igenom de allra flesta nätter. Han var sex månader då, men kanske hade det funkat tidigare om jag bara testat.



Kan ni turas om ett par nätter kanske, så att den ena får sova utom hörhåll och den andra ta Ellen?



Det är fruktansvärt när man inte får sova, inget är roligt. Jag är imponerad av att du klarar att glädjas åt sportponnyn under de omständigheterna. Och kul att han är fin!

2010-03-31 @ 10:30:37
Postat av: Angela

Det där med att sväva på rosaskimrande moln och bara vara allmänt lycklig över att blivit mamma är en utopi. Så där är inte alls verkligheten. Verkligheten är hemsk och (samtidigt helt underbar) och består av gnäll, sömnbrist, amning, ensamhet, frustation, dåligt samvete och en massa andra udda känslor. Och mitt i allt detta så är man ändå så konstigt glad, förundrad och faktiskt lyckligt lottad över att ha lyckats få ett friskt och välmående barn. Kan bara trösta dig med att det blir bättre. Redan när lilla Ellen börjar äta och inte bara amma. Kan du inte prova ge henne mjölkersättning, eller det gör du kanske redan? Proppmätta barn är inte att underskatta. Det kan göra vilken sliten småbarnsförälder som helst överlycklig...

2010-03-31 @ 11:17:07
URL: http://www.sunnanahast.se
Postat av: A-K

Petrus> Jag vågar nog inte sätta henne i ett eget rum riktigt än... :o För mig är det stort att lägga henne i hennes egen säng. Men visst är det tur att det finns en sportponny att glädjas åt också! Och Ellen är inte "besvärligare" än andra bebisar, det tror jag inte. Men JAG visste inte hur jobbigt det var att inte få sova ordentligt.



Angela> jag har rationaliserat bort amningen, och nu går hon enbart på ersättning. Vi försöker "trycka i henne" så mkt mat det går, men det funkar inte alltid. Den lilla har visst ärvt någons starka vilja...

2010-03-31 @ 15:44:16
URL: http://anduin.blogg.se/
Postat av: Angela

Eget rum för små barn är ett måste för deras föräldrars överlevnad...

2010-03-31 @ 23:12:12
URL: http://www.sunnanahast.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0